Idunesen - vem är hon?

Många intressanta kvinnor har varit och är medlemmar i Sällskapet Nya Idun. De har alla på sitt sätt banat väg för viktiga frågor och fått i gång utvecklingen vetenskapligt, litterärt, konstnärligt, socialt och i samhälleligt avseende. På den här sidan har vi valt att lyfta fram ordförande genom tiderna. Sidan är just nu under omarbetning.
När den är klar kommer du också att se stiftarinnorna, de femton först invalda och andra medlemmar för vilka vi har biografier. Du kan läsa om fler iduneser här: https://www.nyaidun.se/historik

Stiftarinnor

De 15 första invalda

Ordförande

Beth Hennings

Födelseår
1889

Invalsår
1924

Död år
1971

Ordf från år
1935

Ordf till år
1943

Titel/Yrke/Verksamhet
Filosofie doktor, Filosofie magister, Författarinna, Historiker, Lärarinna, Ordförande, Politiker, Rektor, Vice ordförande

Fil.dr, historiker. Invald 1924. Sällskapets v.ordf. 1929–1935, ordf. 1935–1943.

Beth Hennings (1889–1971) tog studenten i Stockholm och studerade sedan vidare i Uppsala där hon 1913 blev fil.mag. För kvinnor var akademisk karriär stängd fram till 1923. Liksom för många andra kvinnor med akademisk examen blev skolan Beth Hennings alternativ. Sin första lärartjänst fick hon vid Sofi Almquists skola. Vid sidan av sin lärartjänst etablerade hon sig som populärhistorisk skribent. 1920 utkom Grevinnan d’Egmont och Gustav III. Det var Gustav III och hans tid liksom intresset för personhistoria som sedan skulle prägla hennes författarskap. 1923 kom Maria Stuart – en levnadsteckning och 1928 Gustav III och grevinnan de Boufflers – en brevväxling från vänskapskulturens tidevarv.

1935 disputerade Beth Hennings vid Stockholms högskola på avhandlingen Gustav III som kronprins – en studie av Gustav III:s levnad, tänkesätt och politiska strävanden under kronprinstiden. Disputationen blev en delvis kärv tillställning där fakultetsopponenten Kjell Kumlien angrep henne för en i hans tycke alltför lyrisk stil. Tredje opponenten Barbro Alving, Bang, lättade upp stämningen genom att tala om att avhandlingen saknade den ”speciellt akademiska svårbegriplighet som man kan ha rätt att fordra i en sådan avhandling”. Den lätta stilen till trots – faktum kvarstår att Beth Hennings forskning var banbrytande och helt grundläggande för vår kunskap om Gustav III och hans tid. Ännu åttio år senare har den stort inflytande på all forskning som berör den gustavianska tiden.

Även efter disputation gick Beth Hennings karriär vidare inom skolvärlden. 1937 blev hon vårt första kvinnliga undervisningsråd och två år senare rektor för det nyöppnade Läroverket för flickor på Södermalm. Samtidigt tog hennes politiska karriär fart. 1937 representerade hon Folkpartiet i riksdagen där hon främst var engagerad i skolfrågor. 1938–1944 var hon ledamot av utlänningsnämnden och 1944–1946 satt hon i statens utlänningskommission.

Först 1957 återvände Beth Hennings till sitt historiska forskningsområde, nu med den populärt hållna men på vetenskaplig grund byggda biografin Gustav III. 1960 kompletterades biografin med en samling samtida texter, Ögonvittnen om Gustav III. 1967 kom hennes Fyra gustavianska studier där hon än en gång uppvisar sin förtrogenhet med den gustavianska epoken, forskningsläget och vilka uppgifter som ännu låg olösta för historikerna.

Beth Hennings har också utgivit memoarboken Resa genom sju decennier (1963). /BW