Många intressanta kvinnor har varit och är medlemmar i Sällskapet Nya Idun. De har alla på sitt sätt banat väg för viktiga frågor och fått i gång utvecklingen vetenskapligt, litterärt, konstnärligt, socialt och i samhälleligt avseende. På den här sidan har vi valt att lyfta fram ordföranden genom tiderna.
Du kan läsa om fler iduneser här: https://www.nyaidun.se/historik
Gunnel Hazelius-Berg var dräkt- och textilhistoriker, verksam vid Nordiska museet i Stockholm.
Gunnel Hazelius-Berg var en god talare, men också flitig skribent. Hon hade byggt upp en stor samling excerpter, nedskrivna på papper i museets karakteristiska format, ¼ folio. I hennes skrifter är beläggen alltid många, tagna ur dagböcker, bouppteckningar, museisamlingar och ur vetenskaplig litteratur. Ofta valde hon ämnen som ingen tidigare behandlat och hennes skrifter presenterar därför grundforskning inom sina respektive ämnen. Den enda egna boken hon publicerade är Gardiner och gardinuppsättningar, som gavs ut i samband med en stor gardinutställning på Nordiska museet 1962. I boken placeras gardinen in i ett kultursammanhang och författaren utgår från fönstrets karaktär, hur uppsättningarna var gjorda och deras verkan i rummet. Gunnel Hazelius-Berg publicerade också många uppsatser med utgångspunkt i Nordiska museets material. De handlar om smycken, hårmode, klädedräkt och inredning, både i högreståndsmiljö och bland allmogen, under perioden 1500-tal till 1900-tal.
Tillsammans med svärdottern Inga Arnö-Berg skrev Gunnel Hazelius-Berg en bok om folkdräkter, Folkdräkter och bygdedräkter från hela Sverige, 1975. Den kom ut i en tid då folkdräkter var mycket aktuella. Boken har genomgående färgbilder, vilket då var ovanligt. Den blev en bästsäljare under många år med flera upplagor, och gavs även ut på engelska.
Gunnel Hazelius-Berg blev ordförande i Sällskapet Nya Idun åren 1962–1969. Hon var med om att grunda den svenska avdelningen av föreningen Soroptimist International, en sammanslutning för framstående yrkeskvinnor. Snart var hon dess Europapresident och 1969–1971 dess internationella president. Det innebar att hon genomförde många resor och kongresser över hela världen. Språkkunskaperna, förmågan att tala, organisationskraften och initiativförmågan var egenskaper som kom till pass. Åren 1972–1978 var hon ordförande för Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund.
